Som studieförbundens intresseorganisation har Folkbildningsförbundet till uppgift att stärka studieförbundens ställning genom omvärldsanalys, kommunikation och samverkan.

På den här sidan ger Folkbildningsförbundet sin syn på undersökningens frågor om kunskap och attityd till studieförbundens verksamhet.

Ladda ner och skriv ut alla frågorna som pdf eller läs svaren nedan:

FRÅGA 1.
Vilket av nedanstående ämnen / ämnesområden tror du har flest deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet? Så här många deltagare har ämnena/ämnesområdena

Deltagare i cirkel 2005

SÅ TYCKER VI:
Ett levande föreningsliv
Föreningskunskap är det ämne som lockar flest cirkeldeltagare. Det säger något om hur levande föreningslivet är i Sverige och hur viktiga studieförbunden är för föreningslivet. Varje vecka väljer hundratusentals svenskar att gå i cirkel. Över 300 000 cirklar genomförs varje år!

Det är inte politikerna utan deltagarna som själva avgör vad de vill lära sig. Oavsett om det handlar om föreningskunskap eller måleri.

Folkbildningsförbundet hävdar att anslagen till folkbildningsverksamheten ska vara generella och inte styrda till särskilda ämnen eller verksamhetsområden.

FRÅGA 2.
Anser du att det finns något som skiljer studieförbundens verksamhet från andra former av vuxenutbildning?

SÅ TYCKER VI:
Kunskapsinhämtning, välmående och social gemenskap
Cirkeln utgår från individen och den tar hela människan i beaktande. Folkbildningens tre ben – kunskapsinhämtning, välmående och social gemenskap – är alla lika viktiga.

Kunskapsinhämtning
Att lära sig mer, skaffa sig kunskap och förkovra sig är skäl att gå i studiecirkel. Och pedagogiskt är cirkeln unik. Deltagarna har inflytande över både upplägg och innehåll och en stor del av tiden ägnas åt samtal och diskussion. Deltagarna möter nya åsikter, kulturer och livsstilar. Tankar faller på plats och för många är känslan av frihet från kraven att prestera och bedömas avgörande.

Välmående
Många söker sig till cirkeln för sitt eget välbefinnande och för att få en ”egen” stund. Genom cirkeln kan människor med svårigheter i livet träffa andra i samma situation, till exempel arbetslösa som stärker varandra till att söka jobb. I cirklar för personer med samma sjukdomsdiagnos diskuteras de senaste forskningsrönen och deltagare möter andra som vågat trotsa sjukdomen och leva ett mer utåtriktat liv. Cirkeln ger mod att våga sig ut i samhället, söka ett jobb eller utbildning och därmed förändrar den deltagarens roll som medborgare.

Social gemenskap
Genom studiecirkeln finner många deltagare ett sätt att bryta en isolering. De allra flesta tycker att umgänget med de andra deltagarna berikar dem. En del utökar sina professionella nätverk, andra knyter nya vänskapsband. I studiecirkeln tar människor sig tid, stannar upp och ägnar sig åt samvaro, diskussion och lärande utanför sin professionella roll. Mötena med andra ger ringar på vattnet i form av större förståelse, nyfikenhet och tolerans.

Folkbildningsförbundet anser att samhället ska u nderlätta för aktörerna inom den sociala ekonomin. Lagar och regelverk måste anpassas efter ideella organisationers särskilda syften och förutsättningar.


FRÅGA 3.
I vilket avseende anser du att studieförbunden har störst betydelse i din kommun?

SÅ TYCKER VI:
Tio goda skäl för kommuner att satsa på studieförbunden:

1. Alla kan delta
I studieförbundens verksamhet ställs inga krav på förkunskaper. Pedagogiken utgår från varje deltagares förutsättningar och behov och det förekommer inga betyg.

2. De som deltar gör det frivilligt
Det är deltagarnas önskan om personlig utveckling som är drivkraften, inte omvärldens krav.

3. Livslångt lärande
Studieförbunden ger vuxna möjlighet att lära genom hela livet och bidrar till att det finns en mångfald inom utbildningsområdet. Studieförbunden lockar många människor som finns i yrkeslivet men också människor som kan vara svåra att nå: arbetslösa, sjukskrivna, personer med funktionshinder, invandrare, pensionärer med flera.

4. Demokratisk utveckling
I studiecirkeln får alla komma till tals och man lyssnar på varandras erfarenheter. Många cirklar har också fokus på att engagera medborgarna i olika samhällsfrågor.

5. Bättre folkhälsa
Många studiecirklar har direkt koppling till folkhälsa genom att de tar upp alkohol- och drogfrågor, kost och motion, stresshantering med mera. Men även cirklar som inte direkt berör ämnet ”hälsa” påverkar folkhälsan positivt genom att de aktiverar människor och bryter ensamhet och utanförskap.

6. Mötesplatser
Studieförbunden erbjuder många naturliga mötesplatser genom att de samlar människor kring gemensamma intressen.

7. Ett brett och varierat kulturliv
Studieförbunden medverkar till att utveckla kommunens kulturliv. De ger många människor möjlighet att både uppleva och utöva kultur. Idag är studieförbunden den främsta kulturarrangören i Sverige utanför storstäderna.

8. Infrastruktur och pedagogiskt stöd
Studieförbunden är en motor för det lokala föreningslivet. De utgör en viktig infrastruktur och e rbjuder pedagogiskt stöd till föreningsaktiva.

9. Ett levande samhälle
Ett levande civilsamhälle, som studieförbunden är en del av, behövs vid sidan av det offentliga och det privata.

10. Hög efterfrågan
Varje år lockar studieförbunden mängder av deltagare som är intresserade av personlig utveckling. Därför är en kommun med aktiva studieförbund mer attraktiv att leva och bo i.

Folkbildningsförbundet anser att alla Sveriges kommuner ska ta sin del av ansvaret för folkbildningens finansiering.


FRÅGA 4.
Finns det annat av betydelse för din kommun som studieförbunden bidrar till?

SÅ TYCKER VI:
Ett exempel på studieförbundens betydelse
Nio av tio ungdomar mellan 16 och 25 år har ett starkt eller mycket starkt musikintresse. För att få ungdomar att spela rock behövs inget tjat och inga reklamkampanjer. Att spela med andra ger någonting speciellt, som är svårt att förklara för den som inte själv varit med. Men vad händer sedan? Stå och spela i ljudisolerade rum? Händer inget mer?

Det är här studieförbundens rockcirklar kommer in i bilden. Studieförbunden satsar hårt på att utveckla cirklarna och idag ges särskilda utbildningar för rockband. Inspelningsteknik, marknadsföring, branschkunskap, gruppdynamik och ledarskap är några av ingredienserna.

Många hävdar att rockcirklar bara är för killar, men hur många kulturella aktiviteter lockar mest killar? Och antalet tjejer har faktiskt ökat på senare år. Vår utmaning är att ännu fler tjejer ska känna sig välkomna.

Folkbildningsförbundet anser att det är på tiden att alla kommuner lämnar en snäv kultursyn och ekänner studieförbundens rockverksamhet som en viktig del i ett levande kulturliv.


FRÅGA 5 .
Kommer du i egenskap av nyvald ledamot i kommunfullmäktige att verka för att studieförbunden och föreningslivet i din kommun får bättre tillgång till mötesplatser/samlingslokaler?

SÅ TYCKER VI:
Människor behöver mötesplatser
Folkbildningen strävar efter att öka medborgarnas samhällsengagemang och skapa möten mellan unga och äldre, arbetsföra och pensionärer, svenskar och invandrare.

Vissa förutsättningar krävs dock för att det lokala föreningslivet ska blomma, för att invånarna ska utvecklas och för att kommunerna ska bli attraktiva att bo i. Det måste finnas gott om billiga, helst kostnadsfria, möteslokaler och offentliga samlingslokaler.

Alla kommuner har ett föreningsliv och föreningaren träffas regelbundet – en eller flera gånger i månaden. Studieförbunden har cirklar, föreläsningar och kulturarrangemang varje dag och kväll. För detta behövs lättillgängliga lokaler som är handikappanpassade och ligger nära bostaden. För att alla ska kunna erbjudas möjlighet att delta i föreningslivet och/eller i en cirkel måste kostnaden för den enskilde vara låg.

En kommun är attraktiv att bo i om den har många offentliga mötesplatser.

Folkbildningsförbundet anser att kommunerna bör tillhandahålla billiga, helst kostnadsfria, handikappanpassade samlingslokaler i bostadsområdena.


FRÅGA 6.
I vårbudgeten har staten anslagit ytterligare ca 400 Mkr till studieförbund och folkhögskolor. Hur ställer du dig till detta?

SÅ TYCKER VI:
Det statliga anslaget till folkbildningen
Syftet med statens anslag till folkbildningen enligt folkbildningspropositionen ” Lära, växa, förändra” :

• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
• Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom till exempel politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete)
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
• Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet

Folkbildningsförbundet välkomnar den nya folkbildningspropositionen. Propositionen har en ideologisk tydlighet och hög ambitionsnivå. Den ger kvitto på att folkbildningen är en betydelsefull resurs både för att stärka demokratin och för att stärka enskilda individers personliga utveckling. Dessutom står det klart att studieförbunden är en viktig aktör för det livslånga lärandet.

Det är med glädje studieförbunden har mottagit beskedet att regeringen kommer att öka resurserna till folkbildningen med 400 miljoner kronor från år 2007. Studieförbunden ser fram emot att utveckla sin verksamhet i enlighet med regeringens och riksdagens syften med anslaget.

FRÅGA 7.
Kommer du i egenskap av nyvald ledamot i kommunfullmäktige att verka för större anslag till studieförbunden i din kommun?

SÅ TYCKER VI:
De kommunala anslagen till folkbildningen
I den nya folkbildningspropositionen ”Lära, växa, förändra” uttrycker regeringen att ”stödet till folkbildningen borde vara en första rangens angelägenhet för såväl kommuner som landsting och regioner”. Detta uttalande står i stark kontrast till en verklighet där kommunerna anslår cirka 45 kr per invånare till studieförbunden 2005. Är det vad det är värt att ha ett levande studiecirkel- och kulturutbud i kommunen?

Med tanke på att många av de stora utmaningar som kommunerna står inför handlar om att möta invånarna och att skapa motivation och engagemang för förändring, borde studieförbunden vara en naturlig aktör att vända sig till. Det förutsätter att kommunen stödjer studieförbundens närvaro och verksamhet i kommunen.

Det samlade generella kommunanslaget för år 2005 uppgick till 405 miljoner kronor. Detta var en minskning från 2004 med cirka åtta miljoner kronor. Kommunanslaget utgör, näst efter statsanslaget till folkbildningen, det viktigaste stödet till folkbildningen. Det är därför mycket oroväckande att det samlade kommunanslaget till studieförbunden förra året minskade för 14: e året i följd.

Det finns lysande undantag men trenden är allvarlig när det gäller studieförbundens möjligheter att verka i så många kommuner som möjligt. I Folkbildningspropositionen 2005/06:192 markeras tydligt att staten inte kan kompensera folkbildningen för kommunernas nedskärningar.

Vi är övertygade om att studieförbunden och kommunerna har mycket att vinna på att i högre utsträckning ta vara på varandras resurser – för medborgarnas och lokalsamhällets bästa. Alla bör ha rätt till folkbildning oavsett var de bor.

Folkbildningsförbundet tycker att kommunerna ska bidra med minst 100 kronor per invånare till studieförbundens folkbildningsverksamhet.

FRÅGA 8.
Kommer du i egenskap av nyvald ledamot i kommunfullmäktige att verka för en ökad dialog med studieförbunden i din kommun?

SÅ TYCKER VI:
Dialog mellan studieförbund och kommun
En god förutsättning för att förbättra dialogen mellan studieförbunden och kommunerna är att det finns lokala samråd (sammanslutning av studieförbund med verksamhet men inte nödvändigtvis lokaler i kommunen,). Studieförbunden kan, i synnerhet genom de lokala samråden, hjälpas åt att representera varandra i kontakterna med kommunens företrädare.

Samråden är också en värdefull bas för erfarenhetsutbyte mellan studieförbunden samt för planering och genomförande av gemensamma aktiviteter, framför allt opinionsbildning och kvalitetsarbete.

Det finns redan idag väl fungerande lokala samråd i många av landets kommuner men mycket arbete återstår.

Folkbildningsförbundet verkar för att kommunpolitiker och kommuntjänstemän lätt ska kunna etablera/förbättra dialogen med studieförbunden. Vårt mål är att det ska finnas fungerande lokala samråd i landets alla kommuner och att kommunpolitiker och tjänstemän ska veta vem de ska vända sig till när de vill ha en dialog med studieförbunden.