På vilket sätt engagerar sig Folkbildningsförbundet i frågan? >>

BAKGRUND

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO, Dataföreningen och UR startade under 2005 ett samarbete kring e-demokrati.

Bakgrunden är att ungefär 20 procent av medborgarna ännu inte omfattas av det framväxande e-samhället och att det i detta föreligger ett demokratiproblem.

Stora skillnader i användandet
Internetanvändandet i Sverige ökar men det finns stora köns-, utbildnings- och generationsskillnader. Risken för nya och permanentade digitala klyftor är uppenbar. Vem bär då ansvaret för att motivera och utbilda medborgare som idag inte kan eller vill använda sig av den nya tekniken? Och vad krävs för att vi ska öka förutsättningarna för ett aktivt e-medborgarskap där alla deltar?

Digital delaktighet genom folkbildning
IT spelar en viktig roll för möjligheterna till demokratiutveckling. Förmågan att söka och hitta information, skaffa sig kunskap och föra en dialog på Internet kommer att ha en stor betydelse för medborgarnas deltagande i den politiska processen i framtiden. Den bedömningen gjorde regeringen i propositionen Demokrati för det nya seklet (2001/02:80). I den senaste IT-propositionen ”Från en it-politik för samhället till politik för IT-samhället” som presenterades i början av juli 2005 är målet ett e-samhälle för alla.

Idag är det cirka 20 procent av svenskarna som inte använder Internet. De kan eller vill inte använda sig av offentliga e-tjänster. När både det offentliga och det kommersiella utvecklar allt fler e-tjänster kommer man i framtiden inte ha råd att hålla sig med flera parallella system. Den synen delar politikerna. Folkbildningsförbundets undersökning visar att cirka 85 procent av våra kommun- och riksdagspolitiker tror att kommunens hemsida och offentliga e-tjänster inom en tioårsperiod helt eller delvis kommer att ersätta andra kanaler för kommunal och offentlig information och service. De som inte kan använda Internet hamnar utanför och det ser vi prov på redan i dag.

Folkbildningsförbundets undersökning visar att 33 procent av dem som inte kopplar upp sig förklarar detta med att de inte vill, att de saknar intresse eller inte har något behov eller nytta av Internet. Det är en gigantisk utmaning att motivera och utbilda dem som inte ser någon poäng med digital delaktighet. Det formella utbildningsväsendet klarar det inte på egen hand. Här har folkbildningen kompetens, erfarenhet och dessutom en unik infrastruktur. Studieförbunden har en pedagogik som passar studieovana. Det handlar om att motivera och väcka lust. Den enskilde måste se vad just han eller hon har för nytta av Internet och samhällets e-tjänster.

Studieförbundens styrka är den infrastruktur som kan erbjudas i form av ett brett utbud av cirklar, cirkelledare och utrustade lokaler över hela landet. Ämnena data och datoranvändning vänder sig till människor i alla åldrar och med en relativt jämn fördelning mellan könen. Studieförbunden har redan idag en omfattande verksamhet inom dataområdet med cirka 70 000 deltagare årligen. Till datacirklarna kommer emellertid de som redan är motiverade.

Studieförbunden har med sitt enorma kontaktnät unika förutsättningar att arbeta motiverande med uppsökande verksamhet. Via alla sina medlemsorganisationer når studieförbunden människor som andra utbildningsaktörer har svårare att nå. Och genom att finnas på plats och verka ute i bostadsområden, nära människor i deras vardagliga miljö, kan studieförbunden skapa förtroendefulla kontakter med människor så att de vågar ta klivet in i det digitala samhället. Studieförbunden kan också ta initiativ till dialog så att medborgarna erbjuds möjlighet att vara med och påverka det framväxande e-samhället.

Ett sätt att nå nya användare är att möta dem i de cirklar de valt utifrån det egna intresset. Varför inte visa spännande webbsidor om engelska trädgårdar i ”engelska trädgårdscirkeln” eller sidor med moderna vävmönster för vävcirklarna. Genom att lyfta in datorn som ett verktyg i alla typer av cirklar når vi garanterat fler.

Lära, växa, förändra
I mars 2006 lade den socialdemokratiska regeringen fram Folkbildningspropositionen ”Lära, växa, förändra” som antogs av riksdagen i maj 2006. Riksdagen gav Folkbildningsrådet uppdraget att ”under 2007 och 2008 genomföra särskilda satsningar i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken”. Regeringens första syfte med statens bidrag till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Att få hela befolkningen att delta i e-samhället är en av vår tids främsta demokratiutmaningar – en utmaning som folkbildningen antar!

På vilket sätt engagerar sig Folkbildningsförbundet i frågan? >>