FOLKBILDNING MOT UTANFÖRSKAP - DIGITAL DELAKTIGHET

Studieförbundens metoder för att främja digital delaktighet
Studieförbunden har en gedigen infrastruktur i form av kvalificerade cirkelledare, ett brett utbud av cirklar och utrustade lokaler över hela landet. Sataverksamheten , som lockar cirka 70 000 deltagare årligen, är för många det första mötet med den virtuella världen.

Intresset som inkörsport
En studiecirkel i ett annat ämne än ”data” kan också vara en inkörsport till dataanvändandet. De som är intresserade av släktforskning upptäcker snart att de datorbaserade programmen inte bara är praktiska, utan nödvändiga redskap för att söka information och lägga upp sina släktträd. På vävningskursen kan man med datorns hjälp konstruera mönster och planera väven. Det kan vara inspirerande att se spännande webbsidor om engelska trädgårdar i ”engelska trädgårdscirkeln” eller sidor om nya akvarelltekniker i akvarellcirkeln. Genom att lyfta in datorn som ett verktyg i alla typer av cirklar når studieförbunden nya grupper användare.

Föreningslivet som inkörsport
Studieförbunden har 300 medlems- och samarbetsorganisationer. Därigenom har folkbildningen en unik kontaktyta med de samhällsgrupper som är överrepresenterade när det gäller det digitala utanförskapet. Genom exempelvis invandrarföreningarna når studieförbunden de som har levt ett tag i Sverige och som är organiserade, men som fortfarande står utanför många viktiga samhällsområden. Många är arbetslösa, men för att få anställning idag krävs nästan alltid datakompetens. Studieförbunden kan höja den digitala kompetensen hos en stor del arbetslösa invandrare via det organiserade engagemanget i invandrarföreningarna.

Många studiecirklar arrangeras i samarbete med en pensionärsförening. En pensionärsförening anordnar tillsammans med ett studieförbund cirklar i mobilanvändning. Den som tröttnat på att fråga en yngre person som visar genom att snabbt trycka över knappraderna och säga ”så gör du så här och så här” kan istället anmäla sig till cirkeln ”mobilär”. Här lär man sig använda mobiltelefonen tillsammans med andra äldre - i sin egen takt. Då går det mycket bättre.

Årligen lär sig cirka 20 000 pensionärer att använda den moderna tekniken i studiecirklar.
Bankärenden och myndighetskontakter ska skötas, digitala foton lagras och kontakten med vänner och barnbarn på andra sidan jordklotet upprätthållas via e-post.

Ett annat studieförbund arbetar enligt konceptet ”äldre lär äldre”. Personalen utbildar ett antal äldre personer, som redan har lite datorvana. De fungerar sedan som ideellt arbetande ”halvledare”, som i sin tur lär ut till sina cirkeldeltagare. Det upplevs som positivt att ha en ledare ”av den egna sorten”.

Förtroende från politikerna
Folkbildningsförbundet frågade inför valet 2006 politikerna vilken aktör som har bäst förutsättningar för att nå, motivera och utbilda vuxna som idag inte använder internet. 82 procent av kommunpolitikerna och 71 procent av riksdagspolitikerna svarade studieförbunden!

Förtroendet bottnar förmodligen i mängden och bredden av studieförbundens verksamhet. Under 2006 arrangerade studieförbunden sammanlagt drygt 300 000 studiecirklar med nästan 2,3 miljoner deltagare. Folkbildningsrådets deltagarundersökning visar att 90 procent av deltagarna tycker att cirkeln väckt intresse för fortsatta studier.

Texten ovan ingår i Folkbildningsförbundets folder Folkbildning mot utanförskap som du kan ladda ner som pdf här