JÄMFÖRELSER

Resultaten av tre parallella undersökningar
Folkbildningsförbundet har ställt frågor om e-demokrati till de två första namnen på partiernas valsedlar till kommunfullmäktige (2 541 svar), till ett urval om 500 personer ur allmänheten (riksrepresentativt urval) samt till 100 riksdagsledamöter (fördelade i enlighet med respektive partis representation i Riksdagen).

På denna sida redovisas resultaten av dessa tre parallella undersökningar. Läs resultaten här eller ladda ner och skriv ut pdf >>

Bra verktyg?
Den första frågan avser i vilken mån man anser att Internet är ett bra verktyg för kommunen då det gäller att öka dialogen med medborgarna. 85 procent av kommunpolitikerna och 91 procent av riksdagsledamöterna anser att så är fallet. Hos allmänheten är siffran lägre. Bland dem som använder Internet anser 73 procent att så är fallet, bland icke-användarna är motsvarande siffra 31 procent.

Förbättrad dialog?
En majoritet av kommunpolitikerna (73 %) anser att Internet förbättrar dialogen mellan kommun och invånare. Motsvarande siffra för riksdagsledamöterna är 89 procent. Bland allmänheten anser 67 procent av dem som använder Internet att så är fallet. Bland icke-användarna är frekvensen något lägre (59 %).

Bättre informationsspridning och service?
Hela 93 procent av kommunpolitikerna anser att spridningen av information underlättas med hjälp av Internet. Motsvarande siffra bland riksdagsledamöterna är 96 procent. Bland allmänheten anser 87 procent av ”användarna” och 75 procent bland ”icke-användarna” att informationsspridningen underlättas. 79 procent av kommunpolitikerna anser att den kommunala servicen förbättras med hjälp av Internet. Motsvarande siffra är 96 procent bland riksdagsledamöterna, 67 procent / 56 procent bland allmänheten.

Ökad distans?
En liten grupp av kommunpolitikerna (9 %) anser att Internet skapar distans mellan kommunen och invånarna, jämfört med 17 procent av riksdagsledamöterna. 19 procent av ”användarna” ur allmänheten och 37 procent av ”icke-användarna” anser att Internet skapar distans. En stor grupp ur allmänheten är osäker.

Ökat inflytande?
23 procent av kommunpolitikerna anser att kommunens hemsida är krånglig att hitta information på. Bland riksdagspolitikerna tycker fyra av tio (39 %) att så är fallet, bland allmänheten cirka en fjärdedel. Vidare anser en minoritet av kommunpolitikerna (37 %) att Internet ökar invånarnas inflytande i kommunen. Bland riksdagsledamöterna är siffran 41 procent. 35 procent av ”användarna” och 39 procent av ”icke-användarna” tycker att Internet ökar inflytandet.

Utestänger invånare?
58 procent av kommunpolitikerna att kommunens hemsida utestänger invånare som inte vill eller kan använda Internet. 73 procent av riksdagsledamöterna uppger detta svar. Bland allmänheten är siffran 65 procent oavsett om man är van användare av Internet eller inte.


Fler frågor om e-demokrati - och folkomröstningar…
Alla har hört talas om det papperslösa kontoret, men få har upplevt det. Vi har ställt frågan till kommunpolitikerna om de tror att Internet kommer att ersätta traditionella informationskanaler inom en tioårsperiod. Få (2 %) tror att kommunens hemsida helt kommer att ersätta traditionella kanaler under den kommande tioårsperioden, men de allra flesta verkar vara överens om att det kommer att ske till stor del eller i viss mån (84 %). Riksdagsledamöterna tror ungefär detsamma. (Frågan ställdes inte till allmänheten).

Folkomröstning via Internet?
På frågan om hur man ställer sig till tanken att invånarna i kommunen skulle kunna delta i lokala folkomröstningar via Internet var en majoritet av kommunpolitikerna (59 %) positiva Bland allmänheten svarar 74 procent av Internetanvändarna ”Ja” på frågan, 54 procent av icke-användarna likaså.

Varför används inte Internet?
På frågan om varför delar av befolkningen inte använder Internet har politikerna i kommunerna och i riksdagen svarat mycket lika. Vanligaste svaret var att man tror att kunskapen saknas (30 %), tätt följt av avsaknad av dator eller bristande tillgång till Internet (21 % respektive 29 %). Därefter nämns alternativet ”Tycker att det verkar krångligt” (19 % respektive 22 %). Få tror att orsaken är att man ”Tycker att det är för dyrt” (4 % respektive 7 %).

Det har varit svårt att få tag på ”icke-användare” bland allmänheten. Därför ska resultaten ses som en indikation på vad ”icke-användarna” tycker. I denna studie har 38 procent (av 150 personer) uppgivit att bristande tillgång till dator och/eller Internet är den vanligaste orsaken till att de inte använder Internet. Nästan lika många (33 %) har uppgett att de inte vill eller är intresserade av att använda Internet. Ett fåtal har nämnt hälsoaspekter eller andra anledningar. 6 procent anser att bristande kunskap är anledningen till att de inte använder Internet.

Vem ska se till att alla kan använda Internet?
En majoritet av kommunpolitikerna har uppgett att staten (55 %) eller kommunen (64 %) har ansvar för att invånarna ska kunna ta del av digital samhällsinformation. Knappt hälften (45 %) har uppgett att enskilda medborgare bär ansvaret. Vissa har nämnt alternativ som näringslivet, föreningslivet eller biblioteket. Riksdagsledamöterna anser i högre utsträckning än kommunpolitikerna att enskilda medborgare har ansvar för att kunna ta del av digital information (54 %). Observera att det var möjligt att ange flera alternativ.

Vem har bäst förutsättningar?
På frågan om vem eller vilka som har bäst förutsättningar att nå, motivera och utbilda vuxna som idag inte har Internet har 82 procent av kommunpolitikerna uppgett studieförbunden (bland flera alternativ). Motsvarande siffra för riksdagsledamöterna är 71 procent. De vanligaste alternativen är annars ”Individerna själva” (35 % respektive 32 %) samt ”Folkhögskolorna” (26 % respektive 30 %). AMS och Arbetsförmedlingen nämns av ungefär var tionde i båda grupperna (12 % respektive 9 %).